| 
  • If you are citizen of an European Union member nation, you may not use this service unless you are at least 16 years old.

  • You already know Dokkio is an AI-powered assistant to organize & manage your digital files & messages. Very soon, Dokkio will support Outlook as well as One Drive. Check it out today!

View
 

USAID ed yiẓedwan iremmaɣen n Bush

Page history last edited by takelsertit 14 years, 4 months ago

 

USAID ed yiẓedwan iremmaγen* n Bush

 

*irebraben

 

Sγur Edgar Gonzalez Ruiz (seg Mexico, 17 Γuct 2004)

 

 

 

Iwunak Yeddukklen sseqdacen Tanegga (agence) tamarikanit n Tneflit (développement) tagraγlant (USAID) i wakk-n ad ṣ̣ṣ̣ren lecγal-nsen uffiren n ussekcem n widak-nsen γer trebbaε ay bγan ad tent-sseγlin akked ucewwel n tmura, swaswa akk-n ay sseqdacen NED. Aneγmas amiksiki Edgar Gonzalez Ruiz yura-d i Uẓeḍḍa n Voltaire γef uεiwen n USAID i trebbaε ticubiyin ed venezueliyin n uyeffus ameḍḍarfu i wakk-n ad qedcent i usseγli n yiselwayen Fidel Castro ed Hugo Chavez.

 

 

Taremmiγt (rrebrab) n tedbelt (administration) n Bush yegla-d s weẓdam γef tmurt n Lεiraq, s tuttya taserdasit deg Haiti akked weεraḍ n tuttya n uselway n Venezuela, am wakk-n ay d-yegla, daγen, ucewwel war aḥbas n Cuba, yerna arway n tmurt-a d yiwen seg yeswan (buts) imeqranen n unabaḍ (lḥukuma) n Bush, yerna i wakk-n ad ssiwḍen s ay-a, Imarikaniyen tteklen yerna ttεawanen tirebbaε n yimennejla icubiyen n uyeffus ameḍḍarfu.

 

 

Anabaḍ (lḥukula) n Bush iqeddec i wakk-n ad d-yessebded tirebbaε tikellaxin n uεiwen, ad asent-yekf idrimen n Uwanak (ddula), yerna ccγel-nsent netta d acewwel n yinabaḍen ara ttnadin Yimarikaniyen ad ten-sseγlin, yerna, i lmend n way-a, sseqdacen awal d aẓidan ay deg d-beddren aṭas Ṛebbi, “tayri”, “ṛṛeḥma” akked “uḥuddu n tugdut”.

 

 

Tasebdadt Taγelnawt n Tugdut (National Endowment for Democracy, Fondation Nationale pour la Démocratie, NED) akked USAID d allalen ay sseqdacen Yimarikaniyen i wakk-n ad kfen idrimen i tuddsiwin tirnabaḍin (organisations non-gouvernementales) n uyeffus ay yessaramen ad sbeddent deg tmura-nsent inabaḍen (lḥukumat) ara iqeddcen i nnfeε n Yiwunak Yeddukklen.

 

 

Deg 15 Yennayer 2004, USAID tessuffeγ-d yiwet n yisali γef Wahil (Programme) acubi ay d-yessawalen γef « leqdic i lmend n unekcum n Cuba s tazzla yerna s webrid n talwit γer tallit n tugdut”, yerna leqdic-a d asenfar (projet) i lmend ucewwel n unabaḍ (lḥukuma) n tmurt-a.

 

 

Γef leḥsab n USAID, Ahil (Programme) acubi yessaweḍ ad yesseqdec, ar imir-nni, 26 n yimelyunen n yidulaṛen ay yefreq γef 28 n tuddsiwin tirnabaḍin (organisations non-gouvernementales) i lmend n wesnerni n “temsetla (solidarité) akked Yicubiyen yettḥuddun izerfan n wemdan, akk-n ad jjen ineγmasen ilelliyen icubiyen ad ssiwlen s tlelli, akk-n ad snernin tuddsiwin tirnabaḍin tilelliyin ticubiyin yerna ad d-gen aγawas (plan) i lmend n ussekcem n Cuba γer tugdut, yerna ay-a ad d-yili s tukci n yedrimen i tesdawiyin akked tuddsiwin tirnabaḍin”.

 

 

Deg Yunyu 2004, anabaḍ (lḥukuma) n Yiwunak Yeddukklen yenna-d, mi d-yessawel γef lecγal ara yeg mgal n unabaḍ n Cuba, ad yekf 36 n yimelyunen n yidulaṛen i weγlif amarikani n tγawsiwin n beṛṛa akked USAID, yerna ay-a i lmend n “uεiwen n twaculin n yenmeglayen (opposants) ay yettwaḥebsen deg Cuba akked uεiwen n wahilen ara d-yerren tugdut γer tegzirt-a”.

 

 

Gar leqdicat ara yessifessen asseγli n unabaḍ (lḥukuma) acubi: afraq n 10.000 n ṛṛadyuwat deg Cuba i wakk-n imezdaγen n tmurt-a ad sellen i tezniwt (propagande) ay d-yekkaten deg Castro, tukci n yedrimen i yineγmasen akked tuddsiwin tirnabaḍin ay iqeddcen mgal n udabu acubi, yerna, s way-a, ad qqlen ur d ilelliyen, imi idrimen-nsen ttekken-d seg Yiwunak Yeddukklen akked Ukabar Agdudan (républicain).  

  

 

Yessekf daγen ad d-nger tamawt, anabaḍ (lḥukuma) n Bush yuwey-d tikli am ta deg way-n yerzan tukci n yedrimen i trebbaε n uyeffus, amur ameqran deg-sent d imḍebbren n teṛmisin (tikebbaniyin) ay yellan deffir-nsent, i lmend n ussenker n weγref (cceεb) deg Haiti, am wakk-n ay iga ay-a daγen i wakk-n ad d-tili tsefrent (référendum) ara yekksen Chavez seg udabu deg Venezuela.

 

 

Idrimen ay tettakf USAID i wid yellan mgal Castro ttwaferqen γef Tesdawit n Rutgers, Tasdawit n Miami, Tasebdadt tagraγlant n Yinagrawen n Tefrant (IFES, Fondation internationale des Systèmes électoraux) akked Useqqamu n Yemḍebbren n Teṛmisin (ccarikat) n Yiwunak Yeddukklen ed Cuba.

 

 

Gar trebbaε ay d-yesfaydin seg yedrimen n Yiwunak Yeddukklen, tella tnegga (agence) n CubaNet ay yettεawanen ineγmasen ay d-yekkaten deg udabu n Castro, yerna ṣ̣aḥen-tt-id 800.000 n yidulaṛen, akked terbaεt n The Freedom House [Axxam n Tlelli], d tarbaεt ay d-yettinin, zuna, tekkat i lmend n uḥuddu n yizerfan n wemdan, yerna imḍebber-nnes d anemhal (directeur) aqbur n CIA, James Woolsey. Sennig n yedrimen ay as-d-yettunekfen i The Freedom House, tarbaεt-a isaḥ-tt-id daγen ugar n 1.300.000 n yidulaṛen i lmend n ussuffeγ n wazal n 40.000 n yedlisen, inawen (discourse) ed tsufaγ (publications) n niḍen ay d-yessawalen γef Cuba.

 

 

Deg wass n 17 Tubeṛ 2002, deg Tesdawit n Miami, tella-d yiwet n temlilit γef “Usenfar [Projet] n Tesdawit n Miami i lmend n ubeddel n Cuba”. Deg temlilit-nni, teḥdeṛ tawamnit (parlementaire) tacubit-tamarikanit Ileana Ros-Lehtinen (yeddan akked Bush, yerna tettdafaε γef wakk timsal tisedmarin [réactionnaire], seg uḥaṛeb n udabu n Castro arma d aḥaṛeb n usseγli n tdisa [avortement]). D imḍebber n USAID, Adolphe Franco, d-yeγran inaw (lxeḍba) n welday n temlilit, yerna iqeddem-d iman-nnes “d imennejli acubi yerna d memmi-s n yimennejliyen icubiyen”, yerna iḥettet i wakk-n ad bedden medden γer yidis n uselway Bush, akked yidis n yinuwar (fonctionnaires) niḍen, gar-asen adumaru (sous-secrétaire) ay d-yelhan ed Temrikt n Wenẓul (sud), Otto Reich, yellan d imennejli acubi yerna ur yeṣ̣fi ssuq-nnes. Franco d yiwen seg yimeddukkal imeqranen n uyeffus ameḍḍarfu acubi deg Miami.

 

 

Deg Tesdawit n Miami, Franco yenna-d daγen “ur telli tmurt niḍen ay izemren ad tawey amkan n Yiwunak Yeddukklen deg way-n yerzan asnerni n yizerfan n wemdan akked tdamsa deg wakk timura n Temrikt …”.

 

 

Yerna yenna-d “ … adabu n Fidel Castro ur yesnefsusi tasertit-nnes yerna assaγen-nnes (relations) ed Yiwunak Yeddukklen ur qqilen xir n zik”. Sakk-in, s wawal aremmaγ (arebrab) ay yesseqdec Bush deg yinaw-nnes n 20 Mayyu 2002, Franco yenna-d: “Aṣ̣eggem n wassaγen n tidet akked Cuba, anamek-nnes asteεṛef n Yiwunak Yeddukklen s Cuba, seg yidis adiplumati, tanezzut (ttjaṛa) tilellit akked tmurt-a akked ussebded n wahil (programme) ijehden n uεiwen, ur yezmir ad d-yili ala ma yella teqqel Cuba tesεa anabaḍ (lḥukuma) amaynut …”.

 

 

Deg Lεiraq, USAID tettkemmil lecγal-nnes γef leḥsab n tesnukyest-nni (rhétorique) taremmaγt (tarebrabt) ay d-uwyen Bush akked uneγlaf-nnes n tγawsiwin n beṛṛa, Colin Powell. Aneggaru-a yura-d yiwen n umagrad umi isemma “Seg yir targit γer tlelli: tikin n Lεiraq ilelli”, yerna amagrad-a tessers-it-id USAID deg udeg-nnes n internet. Powell yenna-d, deg umagrad-nnes, γas akk-a ttawḍen-d yisalan yessexlaεen γer taluft ay d-yellan deg Lεiraq, maca “llan, daγen aṭas n yisalan yelhan (…) Isalan-a ttekken-d seg yiwet n tidet ur nettbeddil: aγref (cceεb) aεiraqi d ilelli”.

 

      

Sakk-in, ikemmel yenna-d: “(…) tilelli-a seg wakk-n d tamaynut γef Yiεiraqiyen, yerna seg wakk-n temgerrad γef yir targit-nni ay deg ddren seddaw n unabaḍ (lḥukuma) n Saddam Hussein, arma ay aṭas n Yiεiraqiyen mazal-iten ur ẓrin d acu ara gen yes-s, εerqen-asen yiberdan (…)”, d acu kan:

 

 

« « Timetti taγarimt (société civile)» tufa iman-nnes. Zik, deg Lεiraq, ala yiwet n teγbalut tunṣ̣ibt (source officielle) n yisalan ay yellan, yerna llan Yiεiraqiyen werjin ttgen deg-s laman. Maca ass-a, tettnerni deg tmurt-a tγemsa (presse) tilellit. Imḍebbren n tγemsa-a zemren ad d-inin tidet, ur am zik, anda taγemsa tella kan deg-s tezniwt-nni (propaganda) tucmitt n ukabar abeεti. Ixxamen n ccṛeε tteddun akk-n iwata. Tibankiwin ledyent yerna reḍḍlent idrimen. Tinezza (commerces) ttnernint, yerna nezmer ad nẓer ay-a s sselεa ara yettnuzun deg leswaq n wakk timdinin n Lεiraq. Iγruden (ccehṛeyyat) n yiqeddacen rennun, medden qqlen ur ttcuḥḥun i yedrimen-nsen deg tεezzulin, wanag ttṣ̣errifen idrimen-nsen yerna rennun rebbḥen-d idrimen ».

 

 

Maca « Deg tgara, mi ara sṛuḥen medden laman, yewεeṛ ad t-id-nerr deg wulawen-nsen, yerna ay-a war ma nessawel-d γer wuguren yellan deg uεiwed n lebni n tdamsa n tmurt. Deg Lεiraq, acḥal n tsutyin (lejyal) ay yeddren, zik, deg yir targit, yerna abrid ara yessiwḍen tamurt-a akk-n ad tejbeṛ lejruḥ-nnes yewεeṛ. Iεiraqiyen yessekf ad qennεen iman-nsen, tikkelt niḍen : nitni d imdanen yelhan yerna d ayt yiseγ, yerna ur yessekf ad agaden, imi leqyud-nni ay d-iḥettem fell-asen Saddam Hussein akked werbaε-nnes n yinexriben (bandits) ed yiniγiyen (criminels) ur d-tteqqalen ».   

 

 

Powell, ay yettkemmilen amagrad-nnes s tesnukyest-nni ur nemεin, yerna-d: “Γas ma yella Imarikaniyen ed wakk wid ay yebγan ad d-slalen tamurt n Lεiraq tamaynut ddren tudert iweεṛen neγ deg umihi (danger), maca imeddukkal-nneγ imawayen (meilleurs) nitni d aγref (cceεb) aεiraqi. Ma yella tṭhulfun Yiεiraqiyen i yiman-nsen wejden yerna sεan ljehd akk-n ad bdun yiwet n tikli γezzifen, ihi yessekf ula d nekni ad neṭṭef, ur nkennu, ad nebded s idis-nnes, arma d asmi ara nfak ccγel-nneγ ».

 

 

Deg Lεiraq, am deg tmura niḍen, USAID telha-d s lecγal d imihawen (dangereux) ugar n wawal-nni aẓidan n yinawen (discours) n Powell akked Bush, ladγa deg tallit n tedbelt (administration) n Bush.

 

 

Anabaḍ (lḥukuma) n Bush yetthem Lεiraq tesεa imrigen n truẓi s ujemmal (armes de destruction massive), maca, deg tgara, ay-a yelfa-d d tikerkas (lekdeb). Maca, seg tama niḍen, bdan tteffγen-d kra n yisalan ay d-ikecfen Iwunak Yeddukklen « zerεen » imrigen ikruranen (armes chimiques) deg wakal n Lεiraq. Imrigen-a ad ilin skecmen-ten-id deg yisendyaq n « uεiwen i wid yeḥwajen“, ay γef d-rsen yismawen n Umidag Azewwaγ (Croix Rouge) akked USAID. Γef leḥsab n teγbula (sources) tiεiraqiyin, Imarikaniyen ur jjin imḍebbren iεiraqiyen ad fettcen isendyaq-nni yerna s kra n tuttra ay sεan deg way-n yerzan isendyaq-a yessekf ad tt-aznen i « yiγallen n temsisit (coalition)».

 

 

I wakk-n ad faken Yimarikaniyen « tasnaraft (dictature)” yerna ad zerεen “lxir n wembaddel ilelli (libre échange)” (akk-n ttgen deg Lεiraq), snekren-d yiwet n tnekra (révolte) deg Haiti, d tin ay deg uzzlen yidammen, yerna sqedcen, i lmend n way-a IRI (afurk n ukabar agdudan [républicain] n NED) akked yedrimen n USAID.

 

 

IRI [International Republican Institute – Asudu Agdudan Agraγlan], d win ay iḍefren abrid n « usselmed n tugdut ». S way-a, yessγer deg Tegduda Taduminikit (yerna s ttesriḥ sγur n uselway n tmurt-a, Hipolito Mejia), tirebbaε tihaitiyin n tenmegla (opposition) ay d-yezgan mgal n uselway Aristide. Sakk-in, tirebbaε-a zegrent tilisa gar Tegduda Taduminikit ed Haiti, yerna kecment γer tmurt-a akk-n ad d-snekren deg-s ccwal. 

 

 

Asinatur amegdu (démocrate) Christopher Dodd yenna-d IRI yeṭṭef-d 1.200.000 n yidulaṛen sγur USAID i wesleγmu (entraînement) n Yihaitiyen, yerna yenna-d, γef leḥsab n yiγawasen (plans) n Weγlif amarikani n Temḥaddit, Iwunak Yeddukklen kfan 20.000 n yibeckiḍen n M-16 ed ttawilat niḍen i unabaḍ (lḥukuma) n Tegduda Taduminikit deg sin-a n yiseggasen ineggura, yerna ur neẓri ma yella imrigen-a (leslaḥat) ur ttunekfen i yexṣ̣imen n Aristide.

 

 

Deg Dujembeṛ 2003, Adolphe Franco yebder-d Haiti, yerna yesseqdec imeslayen-nni n Colin Powell, mi d-yenna Iwunak Yeddukklen “ur qeddcen akk-d unabaḍ (lḥukuma) ahaiti skud ur tferru taluft tasertit ay yeswaγen tamurt-a acḥal n yiseggasen ay-a, ladγa γef ljal n tefranin tiwamniyin (legislatives) tineggura  ay d-yellan deg tmurt-a (…) [Iwunak Yeddukklen] ttxemmimen teḍra-d tukerḍa n tuγas deg-sent”.  

 

 

Γef leḥsab n Franco, anabaḍ (lḥukuma) n Yiwunak Yeddukklen yekfa lemεawna-nnes « srid » i « weγref ahaiti », war ma tεedda γef unabaḍ n tmurt-a, yerna tikli-a, iban, d aḥric seg leqdic i lmend n ucewwel n tmura ay tetteg tedbelt (administration) n Bush.

 

 

« Lemεawna » tusridt (directe) n USAID i weγref (cceεb) ahaiti tesskanay-it-id cchada n Tom Reeves, ay d-yeḥkan γef tarmit-nnes (ttejṛiba), asmi ay yerza γef Haiti, sdeffir ma tella-d tuttya-nni taserdasit ay yesseγlin aselway Aristide : « Deg Jacmel, nemlal akked yinelmaden, tisednan ed yenmula (syndicats) ay d-yesbedden tirebbaε mgal n Aristide … Pierre J.G.C. Gestion, imḍebber n MHDR (Amussu ahaiti i tneflit n ugama – Mouvement haïtien pour le développement rural) yella yessawal-d s zzux γef wassaγen-nnes (relations) akked USAID, ed wahil (programme) n weγlif amarikani n tγawsiwin n beṛṛa i ussejhed n tugdut akked NDI : « sseγren-aγ yerna slemden-aγ ad nessuddes (organiser) iman-nneγ ; sakk-in nessuddes-d tirebbaε ay d-yusan γer deg-a akk-n ad nessutter assuffeγ n unabaḍ (lḥukuma) ufsid n Aristide seg udabu » (« Return to Haiti », sγur Tom Reeves, counterpunch.org).

 

 

Deg Venezuela, USAID teldey tinariyin-nnes (lbiruwat) deg Caracas deg wass n umezwaru n Γuct 2002, yerna iswi-nnes (but) netta « d aεiwen iwutan i lmend n ussejhed n tugdut », yerna, akk-n neẓra, d NED ara iqedcen deg wenrar i lmend n wawwaḍ γer yeswi-a, s ussenker n yiwen n umussu (mouvement) i lmend n usseγli n Chavez s tuttya taserdasit neγ s tsefrent (référendum).

 

 

Deg 31 Mayyu 2004, Jorge Valero, anmahal (ambassadeur) n Venezuela deg Useqqamu amezgay (permanent) n Tuddsa n Yiwunak Imarikaniyen (Organisation des Etats Américains), yenna-d, s wurfan : « Deg useggas-nni ay deg d-tella tuttya taserdasit, USAID (ay yeqqnen γer weγlif amarikani n tγawsiwin n beṛṛa) tṣ̣erref daγen 2 n yimelyunen n yidulaṛen akk-n ad tεawen imḍebbren ed tsuda (institutions) tivenezueliyin « tuskirin (modérées) », maca, deg tidet, llant mgal n uselway Chavez ». 

 

 

« Deg setta-nni n wayyuren qbel ad d-tili tuttya-nni taserdasit, setta n tnariyin (lbiruwat) niḍen n weγlif amarikani n tγawsiwin n beṛṛa ṣ̣errfent 695.300 n yidulaṛen i lmend n yisaragen (conférences) ed temliliyin deg lfayda n tenmegla (opposition) ».

 

 

Edgar González Ruiz d aneγmas n tsestant (investigation) amiksiki, yura-d « Los Abascal, De los cristeros a Fox », « La sexualidad prohibida, Cruces y Sombras », akked yedlisen niḍen γef uyeffus amiksiki ed win n Temrikt n Wenẓul (sud).  

 

Tasuqilt sγur: Omar Mouffok

Taγbalut (source): http://www.voltairenet.org/article121344.html

 

 

Γer daγen:

 

Freedom House neγ tilelli s wawal (sγur Voltairenet.org) 

 

NED: Tasebdadt tamarikanit i wezraε n tugdut (sγur Thierry Meyssan)

Dduṛ n IRI deg tuttya taserdasit deg Honduras (sγur Eva Golinger)

 

 

 

Comments (0)

You don't have permission to comment on this page.