Tidet γef “Lquds d tamdint iledyen” – Aεzal, ahuddu ed lqella n tnezduγt
Sγur Jonathan Cook
23 Yulyu 2009
Ur yelli win iwehmen ugar n Fawziya Khurd mi d-yenna seg melmi kan, Benjamin Netanyahu, Aneγlaf Amezwaru isṛayili : Isṛayil tqeddec i wakken ad tili Lquds d “tamdint iledyen”.
Mass Netanyahu yenna-asen i yineγlafen n useqqamu-nnes (cabinet) : tuqqna n temdint n Lquds tagmuḍant (tacerqit) deg 1967 γer wakal isṛayili – ayen umi semman Yisṛayiliyen “asdukkel” n temdint -- yebγa ad d-yini akk imezdaγen-nnes, ama d Udayen neγ d Ifalesṭiniyen, zemren ad d-sγen ayla deg temdint-a anda ay asen-yehwa.
“Tasertit-nneγ d tin ay deg imezdaγen n Lquds zemren ad d-sγen ixxamen anda ay asen-yehwa deg temdint”, γef wakken d-yenna. “Acemma ur asen-yekkis i Waεṛaben ad d-sγen ixxamen deg utaram (lγerb) n temdint, am wakken acemma ur asen-yekkis i Wudayen ad bnun neγ ad d-sγen deg wegmuḍ (ccerq) n temdint”.
Assuffeγ n twacult tafalesṭinit deg Lquds Tagmuḍant (tacerqit)
Mass Netanyahu yella iεerreḍ, s wawal-a, ad yeṣ̣ṣ̣er tuddsiwin n yemhuras (organisations de colons) ay yebdan bennunt ixxamen deg Lquds tagmuḍant (tacerqit), γas akken Iwunak Yeddukklen ssutturen seg Isṛayil ad teḥbes aya. Yuγ lḥal, imḍebbren imarikaniyen ur qbilen tidyanin ay d-yeḍran seg melmi kan ay deg imhuras udayen ṭṭfen ayla ur nelli nsen deg tama n Sheikh Jarrah, ay deg tella tezdeγ Massa Khurd, am wakken ṭṭfen ayla ur nelli nsen deg Temdint Taqburt, deg Silwan ed Ras al-Amud.
D acu kan, γef leḥsab n yimazzayen (experts), ama seg yidis n lqanun, ama deg wenrar, “tamdint iledyen” ay γef d-yessawal Netanyahu tella kan deg targit yerna terza kan imhuras (colons), ma Massa Khurd ed 250.000-nni n Yifalesṭiniyen niḍen n Lquds Tagmuḍant yexḍa-ten waya.
Massa Khurd, γef umedya (lemtel), terra-tt tmara ad tedder deg uqiḍun sdeffir ma ssuffγen-tt-id yemhuras (colons) seg wexxam-nnes deg Lquds Tagmuḍant deg wayyur n Nwember ̣[2008], d axxam ay tezdeγ xemsin n yiseggasen. Seg tama niḍen, Massa Khurd teqḍeε assirem ula i wakken ad teqqel γer wexxam-nni ay as-yettwakksen i twacult-nnes deg Talbiyeh ay d-yezgan deg Lquds Tutrimt (n lγerb) deg wemgaru (ṭṭrad) n 1948 ay deg d-tennulfa Isṛayil.
Nnig waya, lḥeṛs ay d-ḥettmen Yisṛayiliyen γef wewliwel d ayen ay yejjan ṛebεa-nni n yimelyunen n Yifalesṭiniyen ay izedγen deg Ugemmaḍ Utrim (Cisjordanie) ed Γezza ur zemmren ad kecmen γer temdint-a neγ ad rzun γef yimukan-nnes imqeddsen.
Deg temdint n Lquds, am deg Ugemmaḍ Utrim (Cisjordanie), Isṛayil tḥettem-d yiwet n tsertit n meḥyaf ay iḥeqqren Ifalesṭiniyen, γef wakken ay d-yenna Jeff Halper yettekkan deg Useqqamu Isṛayili mgal n Uhuddu n Yexxamen.
Udayen isṛayiliyen γer-sen tilelli i wakken ad ddren deg yidis ay asen-yehwan deg temdint-a. Deg Lquds Tutrimt (taγerbit) llan yagi 270.000 n Wudayen, deg lweqt ay deg deg Lquds Tagmuḍant (tacerqit) llan 200.000 n Wudayen ay izedγen deg tehras (colonies) ara yettnernin s tazzla yerna s uεiwen ameqran n Uwanak (ddula) ara d-yettakfen idrimen i lebni-nsent.
Ma d Ifalesṭiniyen ur γer-sen azref ad zedγen deg Lquds Tutrimt (taγerbit), am wakken ur γer-sen azref ad zedγen deg waṭas seg yimukan n tnezduγt n Lquds Tagmuḍant (tacerqit). Ula deg tmiwa anda ay zedγen (yellan seddaw tεessast d tameqrant) deg wegmuḍ (ccerq) n temdint, ma cwiṭ, 20.000 seg yexxamen-nsen yeffeγ-d lameṛ i wakken ad ten-hudden, γef wakken d-yenna Mass Halper.
Daniel Seidmann, yellan d abugaṭu iqeddcen deg Lquds, yenna-d γer-s 20 n yiseggasen aya seg wasmi ay d-yelha ed yizerfan n tnezduγt n Yifalesṭiniyen yerna werjin yesli s kra n Ufalesṭini yesεan nnekwa n temdint n Lquds yezdeγ deg Lquds Tutrimt (taγerbit).
Γef leḥsab-nnes, ssebba n waya netta akk akal yellan sdaxel n tlisa n Isṛayil (win yettwaṭṭfen deg 1948) ay deg tettekka ula d Lquds Tutrimt (taγerbit) yettwaḥseb d “akal n Uwanak (ddula)” yerna d yiwen n wudus (organisme) umi γγaren Adabu n Wakal n Isṛayil ay yettḍebbiren deg wakal-a.
Adabu-a (autorité) ur yettakf azref i Yifalesṭiniyen wala i Yisṛayiliyen akken ad sγen akal n Uwanak (ddula). D acu kan, Isṛayiliyen γer-sen azref akken ad kerrun akal i tallit γezzifen yerna ttalasen ad εawden i leεqudat-a n kerru, yerna ula d Udayen ay yettalasen ad inigen γer Isṛayil γer-sen azref-a γef leḥsab n Lqanun n Tuqqla (n Wudayen γer Falesṭin).
Imhuras (colons) udayen deg Falesṭin
Tihras (colonies) tudayin deg Lquds Tagmuḍant (tacerqit) ṭṭfent, ass-a, 35% seg wakal n temdint tagmuḍant, γef wakken d-yenna Mass Seidemann, yerna kra seg-sent ttwabnant ula γef wakal yettwaḥesben d “akal n Uwanak (ddula), γas akken lebni-a akk dayen yeffγen i lqanun agraγlan (international). Nnig waya, ala d Isṛayiliyen ed Wudayen yesεan tiγelnin (nationalités) tibeṛṛaniyin ay yettalasen ad krun akal din.
Ma d Ifalesṭiniyen n Lquds Tagmuḍant (tacerqit), imi ur γer-sen taγlent (nationalité) tisṛayilit, ur zmiren ad d-sγen ayla deg Lquds Tutrimt (taγerbit) wala deg tehras (colonies) n Lquds Tagmuḍant.
“Ayen yessewhamen deg tegnit-a netta Afalesṭini ay ssuffγen seg wakal-nnes i wakken ad bnun tahrest (colonie) deg Har Homa [γef ḍḍerf n Lquds Tagmuḍant (tacerqit)] ur izemmer ad yekru akal din, wanag Uday ay d-yusan seg Paris neγ seg London yerna ur telli γer-s ula d taγlent (nationalité) tisṛayilit, yezmer ad yezdeγ din”.
Mass Seidemann yenna-d daγen deg 1978, Ccṛeε Aεlayan n Isṛayil yessuffeγ-d yiwen n leḥkem γef yiwet n twacult tafalesṭinit ay yettuḥettmen ad teffeγ, deg 1967, seg wayla-nnes ay yeqqlen, ass-a, d agmam (quartier) n Wudayen deg temdint taqburt n Lquds, yerna leḥkem-nni n ccṛeε yekkes-as azref i twacult-nni akken ad teqqel ad tezdeγ deg waylay-nnes.
Ccṛeε Aεlayan yenna-d ssebba n waya netta imdanen n yal ddyana yessekf ad ddren deg wegmam-nsen (quartier) i yiman-nsen. “D acu kan, leḥkem-a n wexxam n ccṛeε ur as-yergil abrid i unabaḍ (lḥukuma) isṛayili akken ad yettεawan imhuras (colons) udayen akken ad ttetten seg wakal n yegmamen ay deg ddren yinselmen ed yimasiḥiyen [deg Lquds]”.
Ttawilat n yisalan isṛayiliyen nnan-d, dduṛt-a, aṭas n twaculin n yiwet n tuddsa n yemhuras (organisation de colons) umi γγaren Ateret Cohanim, ay ikecmen γer yiwen n uzadaγ (lbaṭima) ay d-yezgan deg tlemmast n wegmam (quartier) n Yinselmen, deg Lquds. Azadaγ-a yesγa-t-id Ariel Sharon deg yiseggasen n 1980 i wakken ad d-iḥettem leḥkem uday γef wakk timiwa n temdint taqburt n Lquds, γas ma yella netta s timmad-nnes werjin yeddi ad yezdeγ din.
Mass Harper yenna-d, nnig tegnit-a iweεṛen, Ifalesṭiniyen n Lquds ttmagaren-d uguren n tedbelt (administration) d imeqranen, d wid ay asen-d-snulfan Yisṛayiliyen akken ad asen-rren tudert-nsen d tamerẓagut, d uguren ur d-ttmagaren Wudayen n Lquds. Yerna ahuddu n yexxamen ifalesṭiniyen d ayen icaεen. Γef umedya (lemtel), imsulta (ibulisen) sγersen-as aqiḍun-nnes i Massa Khurd setta tikkal seg wayyur n Nwembeṛ yezrin [2008] yerna kfan-as aṭas n tefgurin (amendes) ay yessekf ad tent-txelleṣ̣.
“Ula d Isṛayiliyen steεṛfen s wugur n lexṣ̣aṣ̣ n tnezduγt ay deg weḥlen Yifalesṭiniyen n Lquds Tagmuḍant, imi γef leḥsab n yezwal-nsen (chiffres), ma ulac, xuṣ̣ṣ̣ent azal n 25.000 n tnezduγin i ferru n wugur n tnezduγt i Yifalesṭiniyen n temdint-a”, γef wakken ay d-yenna Harper. “Akal yella, d acu kan, deg tidet, Isṛayil tebγa kan ad d-tesnulfu taluft taqesḥant n tnezduγt i Yifalesṭiniyen”, yerna Isṛayiliyen ssaramen, s waya, γef leḥsab n Harper, ad ḥettmen Ifalesṭiniyen n Lquds ad gijjen γer Ugemmaḍ Utrim (Cisjordanie).
Amhares (colon) uday
Ma d Mass Seidemann yenna-d tella tkemmict n twaculin tifalesṭiniyin (ay iweḥlen deg wugur-a n tnezduγt) ay yessawḍen ad krun ixxamen s leεqudat iwezlanen γer Yisṛayiliyen deg tehras (colonies) timeqranin n Lquds Tagmuḍant (tacerqit) am tehrest n French Hill neγ tin n Pisgat Zeev. D acu kan, aya iḍerru-d kan deg tegnatin qlilen mliḥ γas akken fuṛsen kra n Yisṛayiliyen ad wten ḍḍbel ed ad d-inin ta d taγawsa ay d-yesskanayen amek leqwanin isṛayiliyen n wayla “εeddlen gar medden”.
Γef leḥsab n ttawilat n yisalan isṛayiliyen, awal ay d-yenna Netanyahu γef temsalt-a yebγa kan ad iḍegger yes-s aγebbar s allen n yemḍebbren imarikaniyen imi ineggura-a rennun deg wehṛas n Isṛayil i wakken ad teḥbes lebni n tehras (colonies) deg Lquds Tagmuḍant (tacerqit).
Mass Seidemann yenna-d: “Aγlif (ministère) amarikani n Tγawsiwin n Beṛṛa yefhem timsal-a xir n Mass Netanyahu. Ur yelli umastag (négociateur) [amarikani] ara yamnen aya”.
Sγur Jonathan Cook
Tasuqilt: Omar Mouffok
Taγbalut (source): http://www.counterpunch.org/cook07232009.html
Γer daγen:
Isṛayil ed Tmesgida n Laqṣ̣a (sγur Khalid Amayreh)
Comments (0)
You don't have permission to comment on this page.