| 
  • If you are citizen of an European Union member nation, you may not use this service unless you are at least 16 years old.

  • You already know Dokkio is an AI-powered assistant to organize & manage your digital files & messages. Very soon, Dokkio will support Outlook as well as One Drive. Check it out today!

View
 

Tagrawla tabolivarit ed talwit

Page history last edited by takelsertit 14 years, 2 months ago

 

 

Tagrawla tabolivarit ed talwit

 

 

 

Sγur Fidel Castro Ruz, Tanegga* Takubit n Yisalan

 

 

*agence

 

 

Iwunak Yeddukklen mazal-iten ssewjaden iman-nsen akken ad gen amgaru (ṭṭrad) mgal tmura yettekkan deg tuddsa (organisation) n ALBA. Sdeffir ma ttekkan deg tuttya taserdasit n Honduras, yerna ssersen isaduren iserdasiyen deg Colombia, bdan-d, imir-a, lḥemla n tγemsa (presse) i wakken ad gen abrid ara ten-yessiwḍen γer yeswan-nsen. Ttawilat n yisalan n Colombia ed Yiwunak Yeddukklen εerrḍen ad ttin ledwaṛ, dγa rran Venezuela d nettat ay yemmγen γef wiyaḍ, Colombia d nettat ay yettwaḍelmen, ma d Iwunak Yeddukklen d nitni ay d imsukksen (sauveurs). D acu kan, ta d tamacahut taqburt, nnumen sseqdacen-tt, yerna d ta ay d tamsalt ay deg d-iwet Fidel Castro deg umagrad-a.

 

 

19 Nwembeṛ 2009

 

 

Ssneγ mliḥ Hugo Chavez. Ur yelli ula d yiwen ara yagaden ad neγlen yidammen gar Yiveneuzueliyen ed Yicolombiyen, sin yiγerfan yellan d aytmaten, anect ara yagad netta, yerna tagmat yezdin sin-a n yiγerfan am tin yezdin Icubiyen n wegmuḍ (ccerq), n tlemmast neγ n utaram (lγerb) n tmurt-nneγ, amzun ddren deg yiwet n tmurt. Imarikaniyen ay yettehmen Chavez s ussewjed n wemgaru (ṭṭard) akked Colombia d acemmet kan, yerna d aya ay yejjan yiwen seg ttawilat imeqranen n tγemsa (presse) deg Colombia ad d-yessuffeγ, deg 15  Nwembeṛ yezrin, yiwet n tgejdit (éditorial) d tameḥqurt, isemma-as « Ṭṭbul n wemgaru », d tin ay deg yergem aselway n Venezuela, yerna nezmer ad nγer deg-s : « Colombia yessekf ad tḥader s tidet ayen yeqqlen d tuggza (menace) tameqrant akk γef laman-nnes deg settin n yiseggasen-a ineggura, imi tuggza-a tekka-d seg yiwen n uselway yellan daγen d aserdas … ».

 

Fidel Castro (azelmaḍ) ed Hugo Chavez (ayeffus)

 

« Ssebba nettat yezmer lḥal mliḥ ad d-yili wesmentes (provocation) [sγur Venezuela], yerna aya yezmer ya ad yili d imenγi gar yiserdasen [n Colombia ed Venezuela] n tlisa, ya tezmer ad taweḍ tegnit arma d tummγa [n Yivenezueliyen] γef yimukan anda ay llan yiγarimen ed yiwerdasen icolombiyen sdaxel tmurt ».

 

 

Sakkin, tkemmel tgejdit-nni « yezmer lḥal mliḥ ad yessigget Hugo Chavez tummγiwin-nnes mgal « yimeḍεufa » - d tiselqebt ay yesseqdac Chavez γef yexṣ̣imen-nnes – yerna ad yeεreḍ ad yeẓẓeε ama seg udabu n tγiwanin, ama seg win n tmiwa n tmurt-nnes wid wukud ur d-yemyezg. Iga yagi aya akked wemγiwan (maire) n Caracas … Imir-a yebγa ad yeεreḍ ad yeg aya akked yinebbaḍen (gourverneurs) n Yiwunak (Etats) [ivenezueliyen] icerken tilisa akked Colombia yerna ugin ad knun ddaw tecḍaḍt-nnes … Lemmer ad d-yili wemyuṭṭaf [gar] yiγallen icolombiyen [ed wid n Venezuela] neγ ad yetthem Chavez kra n trebbaε timsellḥin s leqdic deg wakal avenezueli, yezmer aya ad as-yeg abrid akken ad yeqqel ur yettqadar tamenḍawt (Constitution) ».

 

 

Iswi n wawal-a, deg tidet, netta d tukci kan n lḥeqq i leḥsabat ay ssalayen Yimarikaniyen akked ad mmγen γef tmura-a, yerna tukci n lḥeqq, daγen, i wexdaε-nni ay xedεen tamurt-nsen wid yettekkan deg tuligaṛcit yerna ttnaγen mgal tegrawla (révolution) tavenezuelit.  

 

 

Deg lweqt ay deg d-teffeγ tgejdit-a, aselway n Venezuela, Hugo Chavez, [win umi γγaren « imḍebber abolivari » imi ay yebγa ad d-yerr tudert i tsertit n Simon Bolivar], yenna-d deg tekṛunit-nnes (chronique) n yal dduṛt (“Izirigen [lignes] n Chavez”) aqbal ay teqbel Colombia ad ttwaledyen sebεa n yisaduren iserdasiyen (bases militaires) imarikaniyen deg wakal-nnes d lεaṛ, ladγa imi tamurt-a tecrek 2050 n yikilumitren n tlisa akked Venezuela. Chavez yessefhem-d addud-nnes (position) s tebγest (lkuṛaj) yerna s tḥeṛci.

 

« … nniγ-t-id yagi ass n ljemεa deg temlilit-nni ay d-yellan i lmend n talwit ed mgal isaduren iserdasiyen imarikaniyen deg Colombia : yessekf ad awen-d-greγ tiγri akken ma tellam, d irgazen neγ d tisednan, i wakken ad teswejdem iman-nwen i uḥuddu n tmurt n Bolivar, tamurt n warraw-nneγ. Lemmer ur ttgeγ aya, ad yettusemma xedεeγ tamurt … Tamurt-nneγ, ass-a, d tilellit, yerna ad tt-nḥudd s tmeddurt-nneγ. Venezuela werjin ad teqqel d tahrest (colonie) n kra n tmurt, akken yebγu tili; werjin ad tekref afud-nnes sdat kra n unebbaḍ (envahisseur) neγ kra n Umenkud (Empire) … inabaḍen (lḥukumat) n Temrikt Talatinit ur zmiren ad qqimen kan rban iγallen-nsen ed ad ssusmen sdat taluft-a tameqrant ay d-yettilin deg Colombia ».

 

 

Chavez yebder-d tiγawsiwin s wazal-nsent : « … imrigen-nni [leslaḥat] imarikaniyen akk ay ssefran deg leεqed-nni d wid qesden ad ten-sqedcen beṛṛa i wakal [n Colombia] … dγa d aya ara yerren akal n Colombia d abandu ameqran n Yimarikaniyen [deg Temrikt Talatinit] … yerna d ta ay d tuggza (menace) tameqrant akk ay izemren ad tili γef talwit ed laman deg tama n Temrikt n Wenẓul (sud) ed Temrikt s lekmal-nnes ».

 

Colombia (s wewraγ) ed Venezuela (s wadal), gar-asent 2050 km n tlisa

 

« Leεqed-a [ay d-yellan gar Colombia ed Yiwunak Yeddukklen] … ur yejji Colombia ad tekf ḍḍmanat n laman ed leqder i tmura niḍen, yerna adabu n tmurt-a ur yeḍmin ula d laman n Tcolombiyin ed Yicolombiyen. Yuγ lḥal, tamurt ay yesṛuḥen tanaya-nnes (souveraineté) yerna teqqel d allal (instrument) n « temharsa [colonialisme] tamaynut », akken ay icar fell-as Bolivar, ur tezmir ad teg ḍḍmanat i yiwen ».

 

 

Chavez d agrawal (révolutionnaire) n tidet, d win yettxemmimen s telqey, ur itteffer tidet, d abγas (akuṛaji) yerna iqeddec ur iεeyyu. Ur yuley γer udabu s tuttya taserdasit, yerna yebded mgal amḥaq ed tmenγiwt n medden seg rrif akken llan ttgen yinabaḍen (lḥukumat) inyulibiṛaliyen ay yellan snuzuyen lxir n tmurt s wulac i Yimarikaniyen. Chavez yekcem γer lḥebs, yeqqel d aεeqli yerna yesnerna tikna-nnes. Ur yuley γer udabu s yemrigen (leslaḥ), γas akken yella d aserdas.

 

 

Chavez yettwassen d netta ay d-yerẓan asalu, γas yewεeṛ lḥal, i wakken ad d-tili yiwet n tegrawla d talqayant deg tmetti, deg wayen umi semman « tugdut n uttekki (démocratie participative) », yerna aya, s uqader n tidet n tlelli n wawal, deg lweqt ay deg ttawilat n yisalan ijehden llan ed mazal-iten gar yifassen n tuligaṛcit (oligarchie) yerna qeddcen i lmend n Umenkud (Empire) [amarikani]. 

 

 

Deg qell n ḥdac n yiseggasen, Venezuela tga isurifen imeqranen akk deg umaḍal deg wayen yerzan asnerni n welmad ed usselhu n tudert n tmetti, γas tella-d tuttya (coup ḍEtat) deg tmurt-a yerna Imarikaniyen heyyan-as-d iγawasen (plans) i ucewwel-nnes akked ucemmet n tugna-nnes (image).

 

 

Amenkud [amarikani] ur d-iḥettem targult tudmist (blocus économique) γef Venezuela –akken ay as-iga i Cuba – sdeffir ma yeεreḍ ad icewwel aγref (cceεb) n Venezuela s tḥila, imi lemmer ad iḥettem targult γef tmurt-a, ula d netta ur yenḍerr seg-s ladγa imi ay d-yettagem aḥric apitṛul-nnes seg Venezuela, d acu kan, Imarikaniyen ur bṭilen lecγal-nsen i wakken ad cewwlen tagrawla tabolivarit n Venezuela ara yettεawanen war leḥsab timura n Kaṛayib ed Temrikt Talemmast s upitṛul, yerna tesεa assaγen (relations) ijehden n wembaddel ed Temrikt n Wenẓul (sud), Ccinwa, Rusya ed waṭas n tmura n Asya, n Tefriqt ed Tuṛuft, am wakken ay tettuḥemmel deg waṭas n yeḥricen, deg wakk timiwa n umaḍal. Amenkud [amarikani] yenḍerr ladγa seg wassaγen ay tesεa Venezuela akked Cuba, tamurt-nni ay γef iḥettem targult yeffγen i lqanun, d tin ay yeṭṭfen xemsin n yiseggasen. Venezuela n Bolivar akked Cuba n Marti snernayent, s tuddsa n ALBA, assaγen imaynuten n wembaddel yebnan γef wemcuddu ed weεdal gar-asent. Tagrawla tabolivarit d tin ay yekfan, ladγa, aṭas n lxir i tmura n Kaṛayib, ladγa deg talliyin-nni n lexṣ̣aṣ̣ n wafud (énergie) ay deg nḍerrent aṭas n tmura.    

 

 

Deg tallit-a tamaynut ay γef nttekk, Tagrawla tavenezuelit tettmagar uguren d imaynuten, ur llin xemsin n yiseggasen ay-a, asmi ay terbeḥ Tegrawla-nneγ deg Cuba. 

 

 

Assetti n tehyufin (trafic de drogue), anγa amuddis (crime organisé), takriḍt (violence) deg tmetti akked trebbaε timsellḥin d tilufa qrib ulac-itent akk deg tallit-nni. Imir-nni, Iwunak Yeddukklen llan werεad ur qqilen d ssuq ameqran n tehyufin ay d-snulfant deg-s temsihrit (capitalisme) ed tmetti n ussuder (société de consommation). Imenγi mgal assetti n tehyufin ed wergal n webrid i unekcum-nsent, d ayen ay ireglen abrid i wesfulleḥ ed wucci-nsent deg Cuba, yerna sdeffir n Tegrawla tacubit, ur d-nufi uguren imeqranen i wakken ad nefru ugur-a.

 

 

Igen acolombi

 

 

Seg tama niḍen, tilufa-a kfan-t axeṣ̣ṣ̣ar d ameqran i Miksik ed tmura n  Temrikt Talemmast ed Temrikt n Wenẓul, d taluft simal tettimb’ur yerna beεdent mliḥ akken ad tt-frunt. Iwunak Yeddukklen ttgen akked tmura-a ambaddel ur neεdil deg lweqt ay deg ttḥuddun tadamsa-nsen seg sselεa-nsent, nnig way-a ssekfalen-d ed ttawyen lxir n ugama (nature) n tmura-a baṭel, ma ass-a, timura-a rnant nḍerrent seg ussetti n tehyufin (trafic de drogues) ed tekriḍt (violence) n wanγa amuddis (criminalité organisée), d times ay yuγen deg tmura-a, d tin ittetten seg zzit n uggunẓu (sous-développement), lexṣ̣aṣ̣ n uqeddic ed ssuq-nni ameqran n tehyufin n Yiwunak Yeddukklen, d tilufa ay seg nḍerrent mliḥ tmettiyin n Temrikt Talatinit. Ass-a, Amenkud [amarikani], γas d ameṛkanti, maca ur yezmir ad yeḥbes assetti ed wucci n tehyufin d ayen yessawḍen i wakken ad d-nnulfunt tiẓawin (plantations) n tehyufin deg waṭas n tmiwa n Temrikt Talatinit, yerna yeqqel wazal n yemγan ay yes d-ttgen tihyufin γlay s waṭas γef wazal n yifarisen (produits) n tfellaḥt, dγa d aya ay yernan yesnulfa-d uguren d imeqranen ugar ama deg tmetti, ama deg tsertit. 

 

 

Tirebbaε timsellḥin tizunserdasin (paramilitaire) qqlent, ass-a, d nitenti ay d iγallen imezwura ay tesseqdac temnukda (impérialisme) i yimenγi mgal Tagrawla tabolivarit. 

 

 

Γas d aserdas, Chavez yeẓra mliḥ « imenγi mgal tehyufin » d ssebba kan ay d-ufan yes-s Yimarikaniyen i wakken ad kfen lḥeqq i yiman-nsen γef leεqed-nni aserdasi [ay d-yellan gar-asen ed Colombia], d win ay yes ttkemmilen tikli-nsen sdeffir n Wemgaru Asemmaḍ (Guerre Froide) : d tin ay yes bγan ad smeγren adabu-nsen deg umaḍal.  

 

 

S way-a, iserdasen ed yiγarimen (civils) imarikaniyen tekfa-asen Colombia izerfan akken ad ledyen isaduren ignawiyen (bases aériennes), ad sεun ttawilat, ed yizerfan i wakken ad gen timhal (opérations) yerna lqanun acolombi ad ten-yeṣ̣ṣ̣er, imi yiwen ur ten-yettḥasab deg wakal n tmurt-a, yerna aya ur yesεi akk assaγ (lien) ed yimenγi mgal tfellaḥt, afares (production) ed ussetti n tehyufin, ay yeqqlen, ass-a, d ugur amaḍlan (mondial, imi ay zerεent deg Temrikt n Wenẓul, am wakken ay bdant ttaγent aẓar deg Tefriqt ed tmiwa niḍen. Ass-a, γas llan waṭas n yiγallen imarikaniyen deg Afγanistan, tihyufin qqlent d axeṣ̣ṣ̣ar ameqran deg tmurt-a. 

 

 

Chavez deg yiwet n temlilit mgal alday n yisaduren imarikaniyen deg Colombia

 

 

Tihyufin (drogues) ur zmirent ad ilint d ssebba i wakken kra n tmurt ad teldey isaduren (bases), ad tekcem s yiserdasen-nnes yerna ad d-tawey takriḍt (violence), amgaru (ṭṭrad) ed tukerḍa γer tmura n Umaḍal Wis Tlata. Yuγ lḥal, tamurt umi ara yeḍru waya ad taf iman-nnes deg tegnit ay deg d awezγi akk ad tezmer ad tezreε azalen (valeurs) n tiγγermi (citoyenneté) deg weγref-nnes (cceεb), wala ad tesselmed igerdan-nnes, wala ad tdawi medden, wala ad tesnerni timetti. Wid ay iγilen zemren ad rnun tagrawla tabolivarit s wesnulfu n beḍḍu gar Yicolombiyen ed Yivenezueliyen ccḍen deg leḥsab-nsen. Aṭas seg yiqeddacen imawayen (meilleurs) yerna d irqaqen (modestes) ay iqeddcen deg Venezuela laṣ̣el-nsen seg Colombia, yerna d Tagrawla [tabolivarit] ay asen-d-yuwyen i nitni ed wid ḥemmlen asselmed, tazmert, aqeddic, izerfan iγermanen (droits citoyans) ed waṭas n lxir niḍen. Ivenezueliyen ed Yicolombiyen ad nnaγen kifkif i wakken ad ḥudden tamurt n Simon Bolivar, win ay d-yessaγen tilelli i Temrikt ; ad nnaγen kifkif i lmend n tlelli ed talwit.   

 

 

Igiman-nni (luluf) n yemsujjiyen (iḍbiben), n yiselmaden ed yimadhalen (coopérants) n Cuba ay yettgen lwajeb-nsen n uεiwen deg Venezuela, ad bedden s idis-nsen ! 

            

 

Tanegga Takubit n Yisalan

Fidel Castro (aselway aqbur n Cuba)

 

 

Tanegga Takubit n Yisalan (Agencia Cubana de Noticias) d tabeḍḍayt n Tnegga Taγelnawt n Yisalan (Agencia de Informacion Nacional) n Cuba, sbedden-tt-id seg 21 Mayyu 1974.

 

 

Tasuqilt sγur Omar Mouffok

 

 

Taγbalut: http://www.voltairenet.org/article162995.html

 

 

Comments (0)

You don't have permission to comment on this page.