| 
  • If you are citizen of an European Union member nation, you may not use this service unless you are at least 16 years old.

  • You already know Dokkio is an AI-powered assistant to organize & manage your digital files & messages. Very soon, Dokkio will support Outlook as well as One Drive. Check it out today!

View
 

Ir'an: anwa ay d Moussavi

Page history last edited by takelsertit 14 years, 8 months ago

 

 

 

Iṛan: anwa ay d Moussavi ?

 

 

”Amneγ (combattant)" i lmend n tlelli deg Iṛan

 

 

Sγur Alejandro Teitelbaum (22 Yunyu 2009)

 

 

Seg melmi kan, qbel ad d-ilint tefranin tiselwayin deg Iṛan, issenqad (sondages) kecfen-d akabar n Moussavi ur izemmer ad yernu Mahmoud Ahmadinejad, ay yellan itteddu ad yeqqel d aselway i tikkelt tis snat, yerna ula d Moussavi yesteεṛef s way-a yerna yenna-t-id. D acu kan, newhem mi ara nwali Ataram (lγerb) yedda ed tmeskanin-a (timesbaniyin) ay d-tessenker tdersi tamecṭuḥt n Yiṛaniyen. Yessekf ad d-nesmekti Iṛan d yiwet seg tmura timeqranin ay yesnuzuyen apitṛul yerna tasertit tiṛanit n wass-a, tetteddu mgal lebγi ed nnfeε n teṛmisin tigtaγlanin (sociétés multinationales) n upitṛul, dγa γef way-a ay bγant teṛmisin-a, seg zik, ad yeγli udabu iṛani. Taγemsa n tnezzut (presse commerciale) ay yeqqnen γer trebbaε-a ijehden [n teṛmisin] tebda-d lḥemla-nnes n wezraε n yisalan n tkellax.

 

 

I. Amek ay ttwalint tzemmar n Utaram (lγerb) tifranin

 

 

Deg way-n yerzan tifranin, utrimen (iγerbiyen) sεan yiwen n umenzay (principe): mi ara rebḥen yimeddukkal n tzemmar, tifranin-nni d tilelliyin, maca mi ara rebḥen yikabaren neγ imussa (mouvements) yellan mgal-nsent, tizemmar ttinint-d tella-d tukerḍa deg tuγac n tefranin.

 

Deg way-n yerzan Iṛan, ussan-a, amenzay-a (principe) rnan-as-d ifukal (arguments) niḍen:

 

 

1- Yella yessekf γef Moussavi ad yerbeḥ deg tefranin, akk-n llan bγan Wutrimen (iγerbiyen);

 

 

2- Moussavi yexṣ̣er deg tefranin (yerbeḥ-d kan tis tlata seg tuγac, deg lweqt ay deg aselway Ahmadinejad yerbeḥ-d sin n yimuren γef tlata);

 

 

3- Ihi: tella-d tukerḍa deg tuγac.

 

 

D ta ay d tagrayt (conclusion) wuγur uwḍent tzemmar timeqranin, imḍebbren-nsent isertiyen ed ttawilat-nsen n yisalan.

 

 

Agmuḍ (résultat) aneggaru unṣ̣ib (officiel) n tefranin yella-d am wakk-a: 40 n yimelyunen n Yiṛaniyen ay yettekkan deg tefranin, Ahmadinejad yerbeḥ-d 62,63% (25 n yimelyunen n tuγac); Moussavi 33,75% (13,5 n yimelyunen n tuγac), Rezai 1,73% (692.000 n tuγac); Karoubi 0,85% (340.000  n tuγac).

 

I wakk-n Ahmadinejad ad yagar Moussavi s wanect-nni akk n tuγac, yella yessekf ad d-tili tukerḍa anect n leεjeb deg tefranin-nni, d acu kan, yiwen ur d-yekfi anzaten (preuves) γef taluft anect n ta.

 

D acu kan, ”timetti tagraγlant (communauté internationale)” (d wa ay d isem ay ttakfen ttawilat n yisalan i tzemmar timeqranin) tebγa ad teg akk ay-n tezmer akk-n ad thenni seg udabu iṛani n wass-a.

 

 

 

Γef way-a ay rran Moussavi d ”amneγ (combattant) i lmend n tlelli”.

 

 

Maca qlil kan anda ay d-ssawalen γef yezri-nnes (passé).

 

 

II. Anwa ay d Moussavi ?

 

Moussavi yella d Aneγlaf amezwaru n Iṛan deg tallit n wemgaru (ṭṭrad) ay tennuγ tmurt-a mgal Lεiraq (1981-1989). Yettwassen s tmenγiwt n yigiman (luluf) n yimeḥbas isertiyen, yerna asmi ay yeṭṭef anabaḍ (lḥukuma), akk ikabaren ed tuddsiwin (organisations) tisertiyin, inmula (syndicats), tuddsiwin n yizerfan n tmeṭṭut, atg. ttwaḥeqren, wid yettekkan deg-sen –d igiman n yinelmaden seg yisuda (instituts) ed tesdawiyin- ttwaḥebsen, ttuεettben yerna ttwanγan. D tin ay tanegzart (massacre) tameqrant akk ay d-yellan deg umezruy amiran (contemporain) n Iṛan. Gar wid ay yes yegla uxeṣ̣ṣ̣ar-a, llan 53 n yimaslaḍen (membres) deg useqqamu n usselkem (conseil exécutif) n ukabar asdukklan (communiste) Tudeh, gar-asen 4 n yimaslaḍen ssukken, yagi, 25 n yiseggasen n lḥebs deg tallit n Ucah.

 

Mir Hossein Moussavi

 

 

Imedyazen, imura (écrivains), iselmaden n tesdawit, imsujjiyen (iḍbiben) ed waṭas n yiserdasen (yella gar-asen ula d amenzaḍ-aγella [commandant en chef] n yiγallen n tewlalt [marine] n Iṛan, ajiniṛal Afzali, ay ttehmen yettekka deg ukabar asdukklan), igensasen (représentants) imeqranen n trebbaε tidyaniyin deg wemni (parlement) (ay yellan akk seg uzelmaḍ) ttwanγan sdeffir ma ssukken fell-asen aεetteb n tfekka ed win n tnefsit, ur yezmir yiwen ad t-ixayel (γef umedya [lemtel], kra deg-sen ttuḥettmen ad nγen imeddukkal-nsen akk-n ”ad ten-sseṛtiḥen seg uεetteb). Ma d iγerfan idersanen (peuples minoritaires) n Iṛan (60% seg yimezdaγen n tmurt), ay yellan ssutturen tafulmant tudbilt (autonomie administrative) ttwameḥqen, yerna d tiwinas (timeyyatin) n Yikurdiyen akked Yiturkminiyen ay yettwaεellqen deg yemṛaḥen n temdinin. Amḥaq (répression) deg yinurar n tsertit, ddin ed yizerfan n tdersiyin (minorités) n udabu-a yejja 4 n yimelyunen n medden ad rewlen seg tmurt, yerna d win ay d neffu ameqran akk ay d-yellan deg umezruy n Iṛan. Azal n 30.000 n yemdanen ay yettwanγan deg kra kan n wayyuren, deg 1988.

 

 

 

Deg 2008, i lmend n wesmekti (anniversaire) wis 20 n tnegrazt-a (massacre), Amnesty International tessuffeγ-d yiwen n uṛabul ay deg tessutter ad ttuḥasben wid-nni ay iḍebbren deg twaγit-a umi semman ”tanegzart n leḥbas”, imi amur ameqran seg wid yettwanγan deg-s llan yagi d imeḥbas asmi ay ttwanγan. Deg lḥemla-nni n tefranin, ur akk medden deg Iṛan ttun tadyant. Mi yedda Moussavi γer kra n tesdawiyin akk-n ad yeg lḥemla-nnes (Zanjan deg ugafa-agmuḍan [nord-est] akked Qazvine, deg tlemmast n tmurt), inelmaden ssuttren-as ad d-yessefhem d acu ay d dduṛ ay yurar deg tnegzart n 1988.

 

 

III. Ayγer adabu n Iṛan ur asent-yeεjib i tzemmar tutrimin, deg lweqt ay deg, tizemmar-a ttsusument mi ara walint timura yellan d timeddukkal-nsen, γas d tisnuraf (dictarures) neγ d ”tugdutin (démocraties)”, zgant ur ttqadarent izerfan n wemdan ?

 

 

Tamezwarut, acku adabu n Iṛan yeqqel d unjug (obstacle) deg tama-a, d win ur nejji tamnukda (impérialisme) akked uεessas-nnes, Isṛayil (s udabu-nnes amesyeffus amsiri [droitiste raciste]), ad awḍen γer yeswan-nsen (buts).

 

 

Tis snat, acku Iṛan tugi ad teknu i lḥeṛs n tzemmar timeqranin, tettkemmil ahil-nnes (programme) n wafud aγsi (énergie nucléaire) yerna tettalas ad teg ay-a.

 

 

Amagrad (article) wis IV n Wemtawa n weḥbas n wezraε n yemrigen aγsiyen (armes nucléaires), ay testenya ula d Iṛan, yettini-d: ”Acemma seg way-n yellan deg Wemtawa-a ur yekkis azref i kra n tmurt seg tid yestenyan amtawa-a i wakk-n ad teg anadi, ad tfares (produire) yerna ad tesseqdec afud aγsi (énergie nucléaire) s yeswi imelwi (but pacifique) yerna s uqader n yimagraden I ed II n Wemtawa-a”. Iswi n Wemtawa-a netta d argal n webrid i tmura niḍen akk-n ad d-gent imrigen aγsiyen, gar-asent xemsa-nni n tmura ay yesεan imrigen-a s webrid unṣ̣ib (officiellement) (Ccinwa, Iwunak Yeddukklen, Fṛansa, Briṭanya Tameqrant akked Rusya). Iwunak Yeddukklen ad ilin sεan azal n 6000 n tmeẓdiyin (missiles) taγsiyin, ma d Rusya tesεa 5000, Ccinwa 400, Fṛansa 350, ma d Briṭanya Tameqrant, 200.

 

 

Maca daγen, Lhend, Pakistan ed Isṛayil, ay werjin stenyan Amtawa n weḥbas n wezraε, akked Kurya n Ugafa ay ijebden iman-nnes deg 2003 seg Wemtawa-a, sεan yerna ttgen-d imrigen aγsiyen. Ur yelli ccekk Lhend tesεa azal n 70 n tmeẓdiyin taγsiyin (missiles nucléaires), Isṛayil ad tesεu gar 100 ed 300, ma d Pakistan, 45.

 

 

Tizemmar tutrimin nnant-d (war ma kfant-d ttbut) nneyya n Iṛan s wahil-nnes aγsi (programme nucléaire) netta d aγraf (fabrication) n yemrigen (armes) aγsiyen, yili adabu n Iṛan yenkeṛ ay-a.

 

 

Maca γas ma yella ay-n ay d-ttinin Wutrimen (iγerbiyen) d tidet, ahat Iṛan tettalas ad teεreḍ ad teg amnekni (équilibre) deg tama-a, ladγa imi Isṛayil tesεa lxezna-nnes n yemrigen aγsiyen (armes nucléaires).

 

 

D ay-n ibanen, tukksa n yemrigen aγsiyen (armes nucléaires) d ay-n ara inefεen talsa (humanité), yerna ay-a yessekf ad d-yili ed ad yettwaḍmen ur yettkemmil wezraε n yemrigen aγsiyen. Ass-a, mazal llan aṭas n yemrigen aγsiyen deg umaḍal, yerna zgan ttwexxiren tukksa-nsen, γas ma yella Amtawa n weḥbas n wezraε yesεa ugar n 45 n yiseggasen ay-a seg wasmi ay t-gan, yerna amagrad-nnes wis VI icerreḍ-d γef Yiwunak (ddulat) ay yesεan imrigen-a ad bdun ad ten-ttekksen cwiṭ, cwiṭ, arma ttwakksen akk.

 

 

Nnig way-a, deg wenrar-a n weḥbas n wezraε n yemrigen aγsiyen (armes nucléaires), ttustenyan daγen yemtawaten gar tmura n waṭas n tmiwa n umaḍal: Amtawa n Tlateloco i wegdal n yemrigen aγsiyen deg Temrikt Talatinit ed Kaṛayib (1967); Amtawa n Rarotonga i lmend n tama ay deg ur ttilin yemrigen aγsiyen deg Yimelwi Anẓulan (Pacifique Sud) (yettustenya deg 1985); Amtawa n Bagkok i lmend n tama ay deg ur ttilin yemrigen aγsiyen deg Asya n Wenẓul Agmuḍan (Asie du Sud-Est) (yettustenya deg 1995), akked Wemtawa n Pelindaba i lmend n tama ay deg ur ttilin yemrigen aγsiyen deg Tefriqt (1996).

 

 

I wakk-n ad yili laman ed werkad deg tama n Wegmuḍ (Ccerq) Alemmas, yessekf ad ttwakksen akk yemrigen aγsiyen akked yemrigen n truẓi s ujemmal (destruction massive). Γas tella-d Tmectalt (initiative) Taεṛabt i lmend n tukksa yemmden n yemrigen aγsiyen (armes nucléaires) seg Wegmuḍ Alemmas, astenyi n kra n Wemtawa i lmend n way-a mazal d taγawsa ibeεden, imi alugen (règle) n Yiwunak Yeddukklen akked tzemmar timeqranin niḍen netta ad teqqim tegnit akk-n tella imir-a: Isṛayil ad tesεu imrigen aγsiyen, ma d ljiran-nnes ur ttalasen ad gen ula d anadi  deg teknussna (technologie) taγsit.

 

 

Sγur Alejandro Teitelbaum (d abugaṭu yerna d amazzag [spécialiste] deg lqanun agraγlan)

 

Tasuqilt sγur Omar Mouffok

Taγbalut (source): http://www.voltairenet.org/article160713.html

 

 

 

Comments (0)

You don't have permission to comment on this page.