| 
  • If you are citizen of an European Union member nation, you may not use this service unless you are at least 16 years old.

  • You already know Dokkio is an AI-powered assistant to organize & manage your digital files & messages. Very soon, Dokkio will support Outlook as well as One Drive. Check it out today!

View
 

Imsinjilen: Ghlin s ucemmet deg Lislam deg Nnbi

Page history last edited by takelsertit 14 years, 8 months ago

 

 

Imsinjilen: Γlin s ucemmet γef Lislam ed Nnbi

 

 

Sγur Arezki Louni (26 Yunyu 2006) L'Expression-dz.com

 

 

Azraε n tmasiḥit timsinjilt d asenfar (projet) ay yesseqdacen 1200 n tregwa n ṛṛadyu akked wugar n 300 n tregwa n tilibizyu.

 

 

Tamsalt-nni n yefγulen (caricatures) n Nnbi tessken-d kan iγef n yiwet n temsalt d tameqrant yeffren γef tmuγli n medden. Taluft iweεṛen aṭas d tin ara iḍerrun deg tmura taεṛabin ed tinselmin, war ma gren-d yiduba (autorité) iman-nsen. Deg yiseggasen-a ineggura, tella-d yiwet n lḥemla ay yes d-lhant tregwa n ṛṛadyu ed tilibizyu ara d-snulfuyen yimussa (mouvements) imsinjilen i wakk-n ad ḥaṛben Lislam ed Yinselmen. Iswan n trebbaε-a banen, yerna d ilubiyen udayen ara tent-yettεawanen, ladγa wid-nni yellan deg Yiwunak Yeddukklen.

 

John Hagee, yiwen seg yemsinjilen ay yettcemmiten deg Lislam

 

Asenfar-a (projet) bγan ad ssiwḍen yes-s γer yiwen n yeswi d ameqran, netta d assebded n Isṛayil Tameqrant, yerna ay-a ad d-yili s wesnejmeε n wakk Udayen n umaḍal γer Isṛayil ed ... ussekcem-nsen γer tmasiḥit! Wa d asenfar ay yettakfen azal d ameqran i Wudayen akked Uwanak (ddula) n Isṛayil, imi ara uraren dduṛ d ameqran deg way-n ay yura Ṛebbi γef tgara n umaḍal.

 

 

S way-a, imsinjilen ttekkan deg umussu (mouvement) n yimasiḥiyen iṣ̣ehyuniyen, d tarbaεt tamsadurt (fondamentaliste) n yepṛutistanen ay d-yennulfan deg tgara n lqern wis 20, yerna tettini-d assebded n Uwanak (ddula) n Isṛayil d licaṛa ay d-yettwabedren deg Tbibelt (Bible).

 

 

Dγa s way-a akk ay nezmer ad nefhem ayγer ay γlin yemsinjilen γef Lislam, yerna taεdawt-nsen ed ddin-a tennerna ladγa sdeffir n 11 Ctembeṛ 2001. Yuγ lḥal, ass-nni yagi, Imarikaniyen walan tidyanin-nni ay d-yeḍran deg tmurt-nsen d tummγa (attaque) n Lislam mgal n Tmasiḥit.

 

 

Deg yinawen-nnes (discours), aselway Bush ur ikukra yenna-d tidyanin-nni d ”tinmudag (croisades)” mgal n Marikan. Ula d ineṣ̣ṣ̣aḥen-nnes uqriben am Karl Rove, aneγlaf aqbur n teγdemt (justice) John Ashcroft akked Ralph Reed ay yesseddan lḥemla n tefranin n tselwit n 2004, qerben γer trebbaε n yemsinjilen. ”Yessekf ad d-nessukkes Marikan i wakk-n ula d nettat ad d-tessukkes amaḍal ...” ay d-yenna Ralph Reed, imi tanṭagt-nni taremmaγt (attentat terroriste) n 11 Ctembeṛ ttwalin-tt, ula d nitni, d asurif amezwaru i wakk-n ad d-yili yimenγi ameqran aneggaru. Llant ula d kra n teγbula (sources) ay d-yennan Axxam Amellal, Congress ed CIA sseddayen yerna kfan azal ameqran i yezraε n Teklizin timsinjilin. Tarbaεt-a tzerreε kaṛuh n Lislam, am wakk-n ay teḥqer uma d Aεṛaben imasiḥiyen, yerna kaṛuh ed tḥeqranit-a d nitni ay d ttawilat ay tesseqdac akk-n ad terreẓ amaḍal aεṛab i wakk-n ad d-yeldey webrid i lmend n ussebder n Wegmuḍ (Ccerq) Alemmas Ameqran ara yeknun seddaw n tecḍaḍt n Washington akked yimeddukkal-nnes isṛayiliyen.

 

 

Amrig* n tdamsa ed win n yimidyaten**

 

 

*Leslaḥ

**médias

 

 

S way-a, tazniwt (propagande) n yemsinjilen tettili-d daγen s webrid n wahilen (programmes) i lmend n wesnerni n usseqdec n Internet. Gipi (Global Internet Policy Initiative) d ahil ay d-yessebded weγlif (ministère) amarikani n tγawsiwin n beṛṛa yekcem deg Tmectalt n Wesmun n Wegmuḍ Alemmas (Initiative de Partenariat du Moyen-Orient) d win ay deg tettekka yagi Ldzayer, Tunes, Meṛṛuk, Maṣ̣er; Surya, Lubnan, Luṛdun, Lεiraq, Tagelda Tasaεudit, Baḥṛayn, Lekwit, Σuman, Qaṭar, Limaṛat taεṛabin yeddukklen, Yaman akked Falesṭin. Ula d Ldzayer ur temniε deg wezraε n temsinjilt yerna yessekf ad d-telhu ed wugur-a akk-n iwata, imi ta d taluft ay izemren, seg-a γer sdat, ad tcewwel arkad n tmura tinselmin, ladγa mi akk-a ara d-ttefruruxent tregwa n ṛṛadyu ed tilibizyu timsinjilin ara iqeddcen s yisem n tullya tamagdayt (ouverture démocratique) yerna ttḍebbirent-d idrimen imeqranen sγur yilubiyen n yemsinjilen ed yiṣ̣ehyuniyen. Tarbaεt n yemsinjilen, deg Yiwunak Yeddukklen, tin umi γγaren daγen ”revivalist” (timsidert n tmasiḥit) tesεa lateṛ d ameqran deg tsertit n tedbelt (administration) n Bush. Yerna aṭas ay yeẓran wid yettekkan deg terbaεt-a seg gar wid ay ibedden ed Isṛayil s tawla tameqrant, yerna seg wid yugin maḍi ad asen-yettunekf ula d cwiṭṭ n wakal i Yifalesṭiniyen.

 

 

Seg tama niḍen, leqdic n yemsinjilen imarikaniyen i wezraε n tmasiḥit ttekkayent deg-s tregwa-nni-nsen n ṛṛadyu ed tilibizyu ay yeqqnen γer Congress akked CIA, am Radio El Mahabba yellan deg ugensa (satellite) Eutelsat Hotbird 3, targa n CNA (Channel North Africa), Arabvision, Life-TV, Miracle Channel, war ma nettu targa tamarikanit n Al-Hurra ay yessawalen s taεṛabt yerna tettusseqdac i lmend n tezniwt (propagande).

 

 

Maca tin ay tent-yugaren akk d targa n Al Hayat ay deg qeddcen yemsinjilen imaṣ̣riyen, yerna tesskanay-d iskasiyen (débats) ay deg timsal ay γef d-ssawalen qqnent, ladγa, γer weskiddeb n way-n ay d-yettini Lislam, i wakk-n ad t-cemmten γer medden. Deg tesgilin-a, ama d amekfaḍu (animateur), ama d inebgi-nnes, ferrnen kan ad ssiwlen γef temsal timḥulfa (sensibles), i wakk-n, sakk-in ad bdun rregmat ed ucemmet deg Nnbi Muḥemmed (taẓallit ed sslam n Ṛebbi fell-as). Tikkal, ceqqren ula d imassanen n Lislam i wakk-n ad d-rren γef temsal-a ay γes ttcemmiten ddin.

 

 

D acu kan, ”aneεruḍ”-a n yemsinjilen yettban-aγ-d ur yecγib imassanen n ddin n Lislam imeqranen. Yagi, ur neẓri ayγer ssusment tesdawit n Al-Azhar ed Tuddsa n Usarag Ineslem (Organisation de la Conférence Islamique), yerna ur d-ssummlent (dénoncer), ur d-rrint γef way-n ara d-ttinint trebbaε timsinjilin γef Lislam, d tirebbaε ay yebdan ttnernint deg tmura taεṛabin. Ula deg Ldzayer, llan ass-a yiẓeḍwan uddisen (réseaux organisés) ara iqeddcen i lmend n ussekcem n medden γer tmasiḥit.

 

 

Lqanun ara yesqeεden lumuṛ

 

 

S umata, tirebbaε-a ttḥakaṛent, ladγa, iẓawaliyen, yerna ay-a yessummel-it-id deg weγmis-a ula d agensas (représentant) n Teklizt takaṭulit deg Ldzayer. ”Nekni nexḍa ay-a. Ur ten-nwufeq. Nekni nella i lmend n tagga (témoignage), ur i lmend n ussekcem n medden γer tmasiḥit”, ay d-yenna Henri Teissier, yerna yenna-d wid-ni ay iqeddcen deg trebbaε-a deg Ldzayer γran, yagi, amek ara gen leqdic-nsen. Teissier yebder-d, ula d netta, tiregwa-nni n tilibizyu ay d-yettefruruxen yerna ttuwehhant i tmura tinselmin, am wakk-n ay d-yebder daγen asseqdec n Internet i wanect-a.

 

 

Tagnit-a ddren-tt ula d imezdaγen n tmura niḍen n Tmazγa, ladγa deg Meṛṛuk, anda ay d-yella, seg melmi kan, yiwen n ubaraz (concert) n rock amasiḥi deg Meṛṛakec, yerna ula d iduba (autorités) qeblen ad d-yili, d acu kan, tadyant-a tessenker-d awal, tikkelt niḍen, γef tillin n yemsinjilen deg tmurt-a. Ma deg tmurt-nneγ, imi tamsalt-a simal tettimγur, anabaḍ (lḥukuma) yeεzem ad d-yeg leqwanin ara yesseddun leqdicat n ddin deg tmurt. Deg Meγres yezrin [2006], aseqqamu n yineγlafen (ministres) yesqerdec yerna yesεedda yiwen n usenfar (projet) n lqanun ara d-iḥudden ccuruḍ n usseddu n ledyan niḍen menγir Lislam. Aḍris-a (texte) d win ara yeccaṛen ilem-nni ay yellan deg wenrar n lqanun deg way-n yerzan leqdicat ed wesbeyyen n ddyanat niḍen menγir Lislam deg tmurt-nneγ.

 

 

Tazniwt (propagande) ara yettusseqdacen mgal n Lislam d tin ay yekkaten i wakk-n ad tesbibb i Yinselmen s kra n cceṛ yellan deg umaḍal. Wa d asenfar (projet) ay γef qeddcent ugar n 1200 n tregwa n ṛṛadyu akked 300 n tregwa n tilibizyu timsinjilin.

 

 

D acu kan, γas ma yella lḥemla-a n tezniwt (propagande) i lmend n ussekcem n medden γer tmasiḥit d Washington ay ibedden deffir-s, Marikan ur tetteg ay-a s nneyya tadyanit zeddigen, wanag iswi-nnes (but) netta d axlaq n yemgerraden ed wuguren gar yimezdaγen n tmura taεṛabin akk-n ad cewwlen arkad-nsent ed ad tent-sḍeεfen. Leqdic-a yessenkar-d uguren n tkellax gar medden, i wakk-n ad d-sseknen Yimarikaniyen d tidet yella ”wemyewwat-nni gar tγermiwin (choc des civilisations)” ay γef d-ssawalen, d leqdic ay ikecmen deg usenfar (projet) ay d-yennulfan sdeffir n 11 Ctembeṛ: d acemmet n Lislam. Ay-a, yekcem deg tsertit tamarikanit i lmend n uεiwed n wemsal n Wegmuḍ (Ccerq) Alemmas Ameqran i wakk-n ad yeqqel seddaw n tecḍaḍt n Yiwunak Yeddukklen.

 

 

Sγur Arezki Louni

Tasuqilt sγur Omar Mouffok

Taγbalut: http://www.mondialisation.ca/index.php?context=listByAuthor&authorFirst=Arezki&authorName=Louni

 

 

Γer daγen:

 

Imsinjilen ed Lislam sdeffir n 11 Ctembe

 

 

 

 

Comments (0)

You don't have permission to comment on this page.